Jag är dålig på att minnas men jag kommer allt ihåg mitt eget namn. Jag minns inte riktigt hur gammal jag är men är det inte lite över 80. Jag tror mig bli 88 år nästa månad eller om det var månaden därpå, eller om det inte var nästa år. Jag är född i byn Rauto, nära ryska gränsen. Mina föräldrar är från Ryssland, de var inkeriläisiä- (en östersjöfinsk befolkningsgrupp som härstammar från den finska invandringen till Ingermanland under åren 1570-1675. ) Jag hade 6 syskon. Fyra är födda i Finland och jag är yngst av dem. Två är födda i Ryssland, jag kommer inte ihåg dom, jag har aldrig träffade dom, jag har hört att de var två systrar. Mina föräldrar var fattiga och var väldigt tystlåtna. Min pappa var byggarbetare och mamma hjälpte till på åkrarna hos de rika markägarna.

1959 kom jag till Sverige för att arbeta. Jag kom med hela min familj. Men min man trivdes inte i Sverige, han flyttade tillbaka till Finland och lämnade mig och barnen kvar. Jag fick arbeta hårt för att kunna försörja oss. Jag började arbeta på Grand hotell i Stockholm i personal matsalen. Å vilka roliga minnen jag har därifrån. Jag minns speciellt en lång ljus finsk servitör som arbetade där och när vi tjejer som kikade in i festsalen och fick se en del kungligheter. Sedan arbetade jag på Volvo i Göteborg förstås. Lätt jobb och jag tjänade bra. Jag testade bilar och det var så enkelt. Jag spelar inget annat än min mun. Jag lyssnar på all musik men lyssnar helst på
opera och operett. Operett är allra bäst. Musik har varit allt i mitt liv, och dans. I bastun ska det vara varm varm ånga. Man får inte sova i bastun. Man måste slå med björkris i bastun. Jag behöver inte hämta något från Finland. Jag har allt här. Jag har virkat mycket och gjort mycket handarbete. Jag minns att vi hade en handarbetsgrupp. Jag känner mig mest hemma där jag är just nu. Mitt hem är här där jag är nu. Jag var i Finland för 50 år sedan. Jag minns inte riktigt det var så länge sen. Det var vid min pappas begravning. Stegen är så långsamma nu så det är bara att vänta.